Homosexualitet
Romarbrevet.
Och eftersom de inte ansåg det vara något värt att ha kunskap om Gud, utlämnade Gud dem åt ett ovärdigt sinnelag, så att de gjorde sådant som är mot naturen. [kap]
Rom 1:29
De har blivit uppfyllda av allt slags orättfärdighet, ondska, girighet och elakhet, de är fulla av avund, mordlust, stridslystnad, svek och illvilja. [kap]
Rom 1:30
De skvallrar och förtalar, de hatar Gud och brukar våld. De skrävlar och skryter och tänker ut allt ont. De lyder inte sina föräldrar, [kap]
Rom 1:31
är oförståndiga och trolösa, kärlekslösa och hjärtlösa. [kap]
Rom 1:32
Sådant gör de, fastän de mycket väl känner till Guds rättvisa dom, att de som handlar så är värda döden. Ja, de samtycker också till att andra gör det. [kap]
Rom 2:1
Därför är du utan ursäkt, du människa, vem du än är som dömer. När du dömer en annan fördömer du dig själv. Du som dömer handlar ju på samma sätt. [kap]
Rom 2:2
Vi vet att Guds dom med rätta drabbar dem som handlar så. [kap]
Rom 2:3
Menar du att du skall komma undan Guds dom, du människa, när du dömer dem som handlar så, och själv gör på samma sätt? [kap]
Du har helt rätt i det du skriver, helt enligt bibeln. Dvs den som lever ut sin homosexualitet utan minsta tanke på att det skulle va fel eller minsta vilja till att omvända sig, har redan ställt sig utanför Guds rike. MEN......det ligger en oerhörd fara för oss som inte är homosexuella i att se ner på dom som är det. Ett förrädiskt lätt sätt att falla egenrättfärdighet, dömande tankar, självgodhet, helt enkelt att känna sig förmer än den stackare som fallit i nämnda synd. Inte nog med det, risken finns att man gör homo synden till en så förskräckligt vansinnigt hemsk synd så att allt det andra som varnas i romarbrevet framstår som snövita oskyldiga synder som man lite glättigt överser med.
Avund, kärlekslöshet, illvilja, skryt och skrävel, några exempel på orättfärdigheter som inte syns utåt på samma sätt, men som är i hjärtat, som orenar oss. För att inte nämna en dömande attityd mot såna som faller i synder som är mycket mer uppenbara, som syns utåt. Jag har hört alltför många helt kärlekslösa kommentarer och attityder mot homon, den där lite överlägsna och helt benhårda sågningen av dom, uärk, usch hur kan dom, vad äckliga dom är, värre än djuren, fatta vad vidrigt, jag hade aldrig kunna kyssa en av samma kön etc etc. Just det där att man har inte ett dyft över för såna där "äckel".
Jag fruktar att man utan att tänka på det gör sig skyldig till minst samma styggelse inför Gud, då man helt utan kärlek avfärdar andra syndare.
Skulle vi se våran gigantiska syndaskuld inför Gud på ett klarare sätt, alla tankar, ord och gärningar vi bryter mot hans vilja, varenda dag, så skulle vi med yttersta försiktighet och ödmjukhet närma oss och yttra oss om homosexuella.
Håller som sagt med om vad du skriver, men ville bara belysa sånt jag erfarit.
Som avrundning, vi har syndare av alla de slag runt omkring oss, som utövar allehanda styggelser. Men låt oss vara oerhört ödmjuka och se till så att en homosexuells synder inte också leder oss i andra synder. Om vi ser en homo, och i tanken förlöjligar och liksom är helt oförstående i hur dom kan leva i sådant, så står vi där som en lika stor syndare. Kan vi inte i kärlek förmana och prata med en sådan, så ska vi låta bli. Då måste vi krypa till Gud om kraft och vishet att kunna förmana en sådan. Man ska alltid börja med sig själv, pröva sig själv inför lagen, sen är man nog i rätt sinnelag för att gå till en annan förbrytare.
