Vågar man göra rätt saker?
Jag hörde en gång en politiker som skulle svara på frågor om ett problem på den ort han hade som arbetsplats. En intressant sak som fastnade, var då han skulle kommentera det som gjorts fel.
Han sa att vi fastnar ofta vid saker som görs fel och diskuterar runt omkring vad som är fel och vad som har gjorts fel. Varför inte också visa vad som gjorts rätt, försöka göra det som är rätt, uppmuntra till att göra rätt istället för att till hundra procent söka fel som gjorts, görs och kan göras?
Människan är ju ofta mer benägen på att komma ihåg, berätta vidare om eller direkt kritisera en som gjort fel, än komma ihåg, berätta vidare eller berömma en som gjort något bra. I bästa fall blir det senare gjort vid begravningen av någon duktig person.
Vad beror detta på? Är vi rädda för att någon ska bli för stolt och högmodig med för mycket beröm? Gör vi detta för att inte en ska råka illa ut och falla från högmodets höjder och själsligt slå ihjäl sig? Eller är vi rentav elaka och avundsjuka då vi hellre kritiserar än berömmer? Mår vi bättre av att skvallra om varandras misslyckande än att lyfta fram positiva saker om varandra?
Om vi fortsätter att ”köra åt fel håll”, blir det ännu fler som inte vågar göra rätt saker, för tänk om man misslyckas. Detta är förödande för samhället i allmänhet, men ännu värre för kristendomen.
Den gyllene regeln borde vara ledstjärnan i vårt beteende, det du vill att andra ska göra mot dig ska du göra mot andra.
Håkan,
Rent allmänt önskar jag nämna att jag är övertygad om att det är viktigt att kritisera felaktigheter och ifrågasätta uppenbara dumheter osv. Om någon sysslar med t.ex. nätmobbning och liknande, så skall vi som kristna motverka alla former av mobbning, oavsett sig det är nätmobbning, eller mobbning i det verkliga livet.
– Det finns nämligen en bok som heter: ”Kränkta människor samarbetar inte” av: Lena Nevander Friström. En bok jag rekommenderar alla att läsa och inhämta kunskap från.
Håkan,
Tack för ditt svar!
Jag vet dock inte varför du skriver att "Ingen är fullkomlig" i detta ämne jag tog upp? När det gäller det jag skrev om, tex nätmobbning, så är det inte så svårt att vara fullkomlig. Vi som kristna skall dessutom vara absolut fullkomlig när det gäller mobbning. Rent allmänt menar jag, att vi aldrig skall ägna oss åt mobbning etc.
- Det är inte så svårt att vara fullkomlig på den punkten. Däremot skall vi motverka mobbning osv.
