Frukter
Håkan,
Jag tycker att det är väldigt intressant och framförallt betydelsefullt de du nämner, nämligen att vi som kristna, ska vara ytterst försiktiga med att t.ex. kräva (allt för goda) frukter av en medmänniska som just börjat bekänna sig som troende kristen.
– Då jag växte upp så kände jag en person i min omgivning som nyligt omvänt dig och blev kristen. Men då fanns de dem som började vakta på honom så att säga. Personen fick inte ens lyssna på dansbandsmusik och han fick inte spela musik med rytmer på sitt instrument, och inte se TV etc. etc.
- Nu idag med facit i hand, gjorde detta bara mer skada än nytta osv. Detta jag nämner är många, många år bakåt i historien, dvs. historik. Men vi (dvs. jag och min dåvarande omgivning), har idag facit på att en allt för sträng kristen lära, gör faktiskt bara motsatt verkan och gör därför mer skada är nytta. Bara för att man blir en troende kristen, så betyder det inte att vi blir fulländande och fullkomliga, utan vi är fortfarande bara människor med fel och brister osv.
Det finns mycket mer att nämna om detta och om denna historik, men jag gör bara en lång historia i ett kort perspektiv så att säga.
Gudsfrid.
Före vi dömmer de som talar om trons frukter, för att vara lagiska eller ha en "krav-kristendom" bör vi tänka på hur detta begrepp kan ha uppstått. Johannes predikar om omvändelsens frukter, Jakop talar om trons gärningar. Det är nog så att frukter och gärningar har blivit tolkat som samma sak. Frukter är något som synns utanpå trädet, och på dom kan man se om trädet är godt eller dårligt. "varje träd som inte bär god frukt skall huggas ned och kastas i elden" Gärningar är också något som är synligt, och av dom så bedömmer vi om en människa är snäll eller elak (god eller ond). "Tro utan gärning är en död tro" på samma sätt som att ett träd utan frukter är ett dödt träd. När Johannes predikar om omvändelsens frukter, börjar folket att fråga vad dom ska göra. Johannes säger att den som har två livklädnad skal ge åt den som ingen har, den som har mat ska göra samma sak osv. det menas väll att dom ska visa barmhärtighet mot nästan.
När det är fråga om att vi inte ska kräva trons frukter av de nyomvända eller av ungdomen, så tror jag att vi har lite fel fokus. Jag har av Guds stora nåd, fått kalla mig ett Gudsbarn i över 35 år, och jag kallas inte mera för enn ungdom. Men jag har inga frukter eller gärningar att visa fram, så inte är det väll bara ungdomar och nyomvända som behöver tålamod. Petrus skriver att "vår Herres långmodighet länder till frälsning"
Lika lite som att ett träd får njuta av sina egna frukter, får en kristen njuta av sin gärningar. En kristen kan bara förlita sig på det som Jesus har gjort. Men sandt är att all tro visar sig i gärningar, goda eller onda, barmhärtiga eller obarmhärtiga. Men vi har ingen syndakatalog som vi kan dömma mäniskor efter.
Så får vi inte glömma att vi bär på två naturer, anden strider imot köttet, och köttet imot anden. Den nya och den gamla människa. Det är svårt för förnuftet att skillja dessa från varann. Men varje levande kristen känner denna kamp inom sig.
