Farsdagsbetraktelse
jag tror inte att vi som kristna föräldrar borde gå i nån föräldraskola för att kunna lära våra barn ,då går ribban redan för högt ,men vi får som föräldrar diskutera med varandra. I söndagsskolan lärs ju barnen på en barnslig nivå och när vi förklarar och sjunger om barnavännen jesus för barnen då får vi lämna allt annat i Guds hand
Håller fullständigt med dig Håkan i detta. Laestadius talade ju på ett sätt som folket på den tiden kunde relatera till och förstå. Han såg det vara mycket viktigt att tala så människorna förstod.
Självklart lämnar vi allt i Guds hand,det handlar inte om det. Men som förälder ska man ju görw det som står i ens makt,dvs på allq tänkbara sätt försöka förklara trons grunder. När så föräldern gjort de han kan, får han tryggt lämna över till Gud att ge växt.
Så Håkan är helt rätt inne på att som en förälder kan man inte göra FÖR mycket för att så ordet i barnen. Snarare är det väldigt lätt att göra för lite. Å lite lättjefullt säga, "jag har överlämnat det till Gud".
Jag tror ALLTING som syftar till att fördjupa barnets kännedom om Jesus är gott. Man kan helt enkelt inte få för mycket av Jesus.
Sen gör det inte saken lättare för ungdomar och barn om man läser gamla översättningar och talar i ett liknande gammelsvenskt språk.
Att sen säga att anden förklarar ordet på hjärtat, man kan visst läsa å tala som man alltid gjort. Det håller inte. Om Laestadius hade hört att de språk man talar från predikstolen är helt olikt det språk som talas ute bland folk, hade han nog undrat vad det är frågan om.
Ang barn eller nära som lämnar tron, det kan man som enskild människa inte själv ta ansvar för helt. Det fanns ju många av dom som vandrade med läraren Jesus men ändå avföll.
Men vi är ändå kallade att göra det VI kan för att så ordet.